Den senaste tiden har jag reflekterat en del på min kammare över kvinnligheten och idag handlar det om språkets betydelse för hur vi formas som människor.
Kvinnor som vet vad de vill kallas "kaxiga", "bossiga" eller så har vi "skinn på näsan".
Några av dessa ord är smickrande och innebär ett erkännande, andra inte. Men det som är gemensamt för dem är att de används på någon som finns i underläge, på en underdog som liksom sticker upp.
Vuxna svenska män har inte skinn på näsan, inte heller kan de kallas kaxiga eller få epitetet bossiga, hur bestämda de än är... Det är intressant att det tydligen måste finnas ett ord för kvinnor som vet vad de vill, det tycks inte behövas för män eftersom det ingår i själva konceptet "man" att veta det.
I min nya roll som chef för ett företag i mellansverige funderar jag en del över min ledarroll. Jag vill utöva ett gott ledarskap med gränssättning, problemlösning, relationsbyggande, affärsmässighet, målinriktning och omtanke. På ett kvinnligt sätt.
Jag började med att köpa en svart kostym i bästa business-stil - men med brokadblommor! Och ler för mig själv över tanken att klädsel är så viktigt: Hur mycket chef man än är, så är man alltid kvinna först. Och känner mig stolt över det!
Nu hälsar jag er med värme alla ni goda därute!
Isa-Sofia :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar