Hej alla då är jag tillbaka igen. Och tar lite nya tag kring det här med Upplysning och det yogiska sättet att se på det.
I Tattvabodha kan vi läsa att längst inne i oss, i vårt Själv, är vi gjorda av ren Lycka och salighet, "Bliss"... Vi är också gjorda av rent Medvetande och ren Existens. Dessa tre kvaliteter finns i oss. i vårt Själv och kan inte förstöras, kränkas eller förgås. De är eviga.
Men många av oss har glömt det, och när vi har glömt det så glömmer vi också varifrån vi kommer och vad vi är gjorda av.
Meditatörer genom alla tider har någon gång nått insikten eller snuddat vid upplevelsen av att "Jag är Gud", och det är sant. Att komma i kontakt med sitt Själv, bli Medveten om sin Jag Är-existens är ren och skär Lycka. Den som har upplevt det förstår vad jag menar. Det går inte att verbalisera en upplevelse som denna så att det blir begripligt.
Det är detta själv, bestående av Lycka, Medvetande och Existens som kan kallas Gud. I kristna traditioner kallas det Gudserfarenhet. I icke-religiösa meditationstraditioner kallas det enhetsupplevelse. I vedisk tradition kallas det Upplysning eller Moksha. I andra traditioner heter det andra saker, men när man jämför själva upplevelserna så beskrivs de på likartade sätt, oavsett vilken religion eller kultur meditatören tillhör.
När jag mår riktigt bra, då kan jag droppvis snudda vid den upplevelsen. Och när det vill sig riktigt väl så kan jag föra med mig minnet av den in i vardagen. Då blir jag extra fridfull, stabil och lycklig. Då har jag kontakt med mitt okränkbara inre. Det är då jag brukar uppleva att jag har mitt ljus. Mina systrar vet vad jag menar. Jag brukar säga ibland att "mitt ljus är tillbaka" när jag mår bra igen efter en period av dysterhet, oro eller vad det nu kan vara som plågat mig.
Nu har jag haft lite oro i några dagar, jag tror det beror på att jag haft för mycket att göra, och att jag fallit ur mina goda vanor: Yogan och reflektionen har fått stå tillbaka för fest, folk och förfriskningar ;-) Det har varit roligt men nu vill jag tillbaka till mitt ljus igen. Ytliga nöjen är nöjen och roliga, man kan njuta av dem när de dyker upp, men när de är förbi så är de över. Och eftersom jag praktiserar Viveka vet jag att de inte ger mig någon sann varaktig lycka.
Funderar
Isa-Sofia...
...som önskar er alla en underbar start på veckan!
I Tattvabodha kan vi läsa att längst inne i oss, i vårt Själv, är vi gjorda av ren Lycka och salighet, "Bliss"... Vi är också gjorda av rent Medvetande och ren Existens. Dessa tre kvaliteter finns i oss. i vårt Själv och kan inte förstöras, kränkas eller förgås. De är eviga.
Men många av oss har glömt det, och när vi har glömt det så glömmer vi också varifrån vi kommer och vad vi är gjorda av.
Meditatörer genom alla tider har någon gång nått insikten eller snuddat vid upplevelsen av att "Jag är Gud", och det är sant. Att komma i kontakt med sitt Själv, bli Medveten om sin Jag Är-existens är ren och skär Lycka. Den som har upplevt det förstår vad jag menar. Det går inte att verbalisera en upplevelse som denna så att det blir begripligt.
Det är detta själv, bestående av Lycka, Medvetande och Existens som kan kallas Gud. I kristna traditioner kallas det Gudserfarenhet. I icke-religiösa meditationstraditioner kallas det enhetsupplevelse. I vedisk tradition kallas det Upplysning eller Moksha. I andra traditioner heter det andra saker, men när man jämför själva upplevelserna så beskrivs de på likartade sätt, oavsett vilken religion eller kultur meditatören tillhör.
När jag mår riktigt bra, då kan jag droppvis snudda vid den upplevelsen. Och när det vill sig riktigt väl så kan jag föra med mig minnet av den in i vardagen. Då blir jag extra fridfull, stabil och lycklig. Då har jag kontakt med mitt okränkbara inre. Det är då jag brukar uppleva att jag har mitt ljus. Mina systrar vet vad jag menar. Jag brukar säga ibland att "mitt ljus är tillbaka" när jag mår bra igen efter en period av dysterhet, oro eller vad det nu kan vara som plågat mig.
Nu har jag haft lite oro i några dagar, jag tror det beror på att jag haft för mycket att göra, och att jag fallit ur mina goda vanor: Yogan och reflektionen har fått stå tillbaka för fest, folk och förfriskningar ;-) Det har varit roligt men nu vill jag tillbaka till mitt ljus igen. Ytliga nöjen är nöjen och roliga, man kan njuta av dem när de dyker upp, men när de är förbi så är de över. Och eftersom jag praktiserar Viveka vet jag att de inte ger mig någon sann varaktig lycka.
Funderar
Isa-Sofia...
...som önskar er alla en underbar start på veckan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar