Om tacksamhet

Tacksam är jag idag för mina söta systrar som med lust och inlevelse har deltagit i ett själsligt kärleksexperiment med mig. Tacksam även för min fina granne som ofta finns där vid rätt tidpunkt och vaktar min vovve. Tankar av tacksamhet går till min exman som klev in mitt hjärta vid exakt rätt tid i mitt liv, och bar mig genom många år av personlig kris och depression, och sedan klev ur det vid exakt rätt tid. Tacksam för ridningen, att kroppen fungerar och tillgången till en underbar häst och fantastisk natur att rida i. Jag är tacksam att jag som singelkvinna kan försörja mig bra och att jag bor i ett land och en tid med åsiktsfrihet och religionsfrihet.

De senaste två veckorna har jag övat mig i tacksamhet.

Det är en skön övning och jag kan rekommendera den! Egot med sina strategier för att passa in, vara duktig och kräva bekräftelse, får stå åt sidan en stund och lämnar plats åt själen. Att ta emot är en konst, att tacka för gåvan är en annan konst, att sedan släppa taget ytterligare en konst. Allt detta tror jag man mår bra av att öva lite då och då.

Såhär gör jag: Varje kväll frågar jag mig: ”Vad är jag tacksam för idag?” och skriver ned svaret. Jag har på två veckor fått en lång lista på dagliga gåvor! Och det inte samma gåva en enda dag, utan olika nya gåvor varje dag! Vilken rikedom jag får syn på! Och den har legat framför mig hela tiden fast jag inte har sett den!

Jag känner hur själen växer till och tar plats långt utanför kroppen i den frid och det bejakande av livet som transformeras fram framför mina ögon…

Hälsningar från Isa-Sofia